Idag avslutades, tyvärr, det projekt jag har varit delaktig i via jobbet. Just nu är tankarna väldigt delade. Jag är stolt och glad, för fan va roligt det här har varit. Och fan va bra det har gått. Gruppen har varit magisk. Det har varit diskussioner högt och lågt, skratt och historier dag ut och dag in och allt vi har lärt oss. Vi kommer härifrån med maaassa ny kunskap.

Men med det sagt, så är ju projektet just slut. Vi kommer inte samlas för morgonmöte. Vi kommer inte ha krig med både gummisnoddar och leksakspistoler. Vi kommer inte åka ut och göra ärenden. Och framförallt, så kommer jag inte ha dom här knäppisarna runt mig. Det känns lite tomt. Och det kommer kännas tomt.

Idag ska jag vara lite ledsen över att det är klart, men också stolt. Det slår hela tiden igenom. Det här har öppnat dörrar för framtiden. Mitt namn har blivit ett namn chefer och förundersökningsledare har imponerats av. Dom har tillsammans läst mina utredningar och häpnats. Lilla jag liksom. Helt otroligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...

Den här helgen hann knappt börja innan den slutade kändes det som. Jag gissar att det var för att heeela lördagen spenderades i curlinghallen. Vi har ett tjejlag anmält till division 2-spel. Så i helgen var första sammandrabbningen. Det blev en inten...

2023. Dags för årets sammanfattning av året som passerat. Eftersom jag varit så himla dålig på att blogga det här året så känns en sammanfattning absolut aktuell. 2023 har innehållit det mesta. Mellanmjölk men främst djupa dalar och höga toppar. Et...

Vår jul i år blev inte som tänkt. Influensa som först slog till mot Marcus och sen mig. Det blir så ibland. Jag hoppas att ni alla får en fin jul! ...