Hej på er! Nu är det en lite piggare Sanna som skriver. Två veckor senare och nu börjar livet kännas lite som vanligt. Man är fortfarande trött, lite hostig och seg men det är bättre än vad det varit. Tröttheten är nog mer en konsekvens av sjukdomen än faktiskt själva sjukdomen, för den har nog gått över nu. Jag hoppas på att vara helt feberfri idag och imorgon för då anses jag inte längre som sjuk och smittsam.

Vi har sakta börjat komma tillbaka. Gått korta promenader, börjat städa, vara uppe mer osv. Det kommer bakslag när man måste vila efter att ha gjort något men det får vara så. Huvudsaken är att man orkar mer och mer. Just nu blir jag andfådd bara av att gå så..