2021-07-21
Igår när vi var i Östersund så gick vi fram och tillbaka in till stan medan vi väntade på bilen. Vi hade liksom inget bättre för oss så vi kunde lika gärna gå ner på stan och äta lunch. Det blev en promenad på drygt tre kilometer åt vardera håll. Ena hållet med nerförsbacke, andra med uppförsbacke. Man var ganska trött i fötterna i slutet av dagen men annars var det liksom inga problem. Vi gick och snackade hela vägen utan några svårigheter.

2021-04-28

Sjukdomskänsla än hade varit där i några dagar. Marcus hade fått bekräftad corona och den här dagen fick även jag det. Man blev lite rädd när man såg svaret. Hur kommer det gå? Det borde ju gå bra, eller hur?

Dom här veckorna i totalt feberdimma kommer jag nog aldrig glömma. Det var liksom en ny nivå av att vara sjuk. Man var så slut. Och det vände ju aldrig. Man visste inte när man skulle må bra igen. Om man skulle må bra igen. En feber som låg konstant runt 38,7 trots Ipren. Tillslut sket jag i Ipren för det hjälpte ändå inte..

Första dagen vi gick ut på gården och på baksidan blev vi anfådda och fick mjölksyra i benen. Ni vet den sluttning vi har på gräsmattan. Nivåskillnad: 1,5 decimeter. Max. Den gjorde oss andfådda och sopslut. Raka vägen till sängen efteråt för att vila och sova.

Runt två veckor in i coronan låg vi båda och grät av ren utmattning, rädsla och uppgivenhet. Kommer det någonsin bli som vanligt igen?

2021-07-21
Idag är jag så otroligt tacksam över att vi båda mår bra igen. Efter veckor och månader av upptrappning är vi helt på banan igen. Det tog lång tid innan den här svaghetskänslan försvann. Den där känslan av att man inte är helt på topp. Den är borta. Nu vågar jag bli andfådd, vågar bli trött. Tacksam över att det blev som vanligt igen, om än med några erfarenheter rikare och med en större ödmjukhet inför det mesta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ledig torsdag gjorde att jag kunde följa med till Stockholm som sällskapsdam. Mysigt att göra något annat en kväll. ...

I helgen som var var det dags igen. Vi styrde kosan mot Västerås och hade en riktig dunderhelg. Vi möttes av gröna gräsmattor och solsken. När vi kom ner lämnade vi av Altay och checkade in på hotellet där vi chillade en stund innan vi begav oss ...

Plötsligt händer det. Plötsligt kom jag på att jag skulle blogga och då gäller det att passa på. Det är ju något jag vill göra men jag glömmer helt enkelt bort det. Jag minns inte ens det senaste inlägget jag skrev men det var väl ett bra tag sen. ...

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...