Jag såg precis på min Snapchat att jag hade fått ett minne från ett år tillbaka. Den bilden är från Nattas studentfirande i Gesunda. Och killen på bilden. Min favoritperson. Mitt lyckopiller. Min lillebror. Honom saknar jag. Kanske lite extra mycket när det blir så tydligt att han är så långt bort just nu.

Trots att vi har bott har nere i närmare två år nu, så tror jag aldrig att jag kommer sluta längta och sakna. Vissa dagar tänker jag knappt på det. Dagar när jag har fullt upp med annat till exempel.

Men vissa dagar skär det i hjärtat och jag vill bara skita i allt och flytta hem. Såna dagar kommer med jämna mellanrum. Och det känns som att dom antingen kommer när jag är nere och ledsen, eller när livet är på topp. När jag är nere då känns det ändå naturligt. Men ibland kommer det när man har det som allra bäst. För då vet man att man kunde ha haft det ännu lite bättre om man hade fått dela det med alla man älskar.

Det jag är tacksam över är att det sällan är långt emellan besöken. Antingen kommer någon ner eller så åker vi uppöver. Och det är tur det, för annars vet jag inte hur det skulle ha gått.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ledig torsdag gjorde att jag kunde följa med till Stockholm som sällskapsdam. Mysigt att göra något annat en kväll. ...

I helgen som var var det dags igen. Vi styrde kosan mot Västerås och hade en riktig dunderhelg. Vi möttes av gröna gräsmattor och solsken. När vi kom ner lämnade vi av Altay och checkade in på hotellet där vi chillade en stund innan vi begav oss ...

Plötsligt händer det. Plötsligt kom jag på att jag skulle blogga och då gäller det att passa på. Det är ju något jag vill göra men jag glömmer helt enkelt bort det. Jag minns inte ens det senaste inlägget jag skrev men det var väl ett bra tag sen. ...

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...