Det är vad dagen har bestått av. Knappast genom ett yogapass, utan genom att ha varit hemma och gjort saker jag mår bra av. Dom senaste dagarna har varit en berg-och dalbana rent känslomässigt. Nu börjar banan att plana ut, men med en del återhämtning som tar sin början.

Våran morgon började med sovmorgon i vår sköna säng. Vi hade tvättstuga idag, och en hel del som behövde tvättas. Det blev sortering och sem kastade vi in sex maskiner i tvättstugan. Om allting går som det ska nu så var det sista gången på länge. Förhoppningsvis får vi en tvättmaskin levererad och inkopplad av Börje till helgen. Det känns så overkligt. Och det känns väldigt vuxet att längta efter att få en egen tvättmaskin... Hjälp!

Mellan rundorna till tvättstugan vi gick vi en svettig promenad och åt lunch. Vid 16 åkte Marcus till jobbet och jag började att kolla ikapp på Robinson ute på balkongen. Jag kollade lite, sen la jag ifrån mig datorn och startade en podd som jag somnade till. Efter en stund som jag inte vet hur länge den blev vaknade jag och kollade vidare. Så nu är jag nästan ikapp!

När det hade blivit lite svalare ute tog jag min oranga fara och åkte ut på en cykeltur. Det blev nio kilometer idag. Jag försöka att bara trampa och njuta, men som vanligt trampade jag på för kung och fosterland. Vid stora vägen finns det två fält som är bländande gula. Helt otroligt vilken färg.

Efter hemkomst blev det med Robinson och sen och skön sval dusch. Efter det har jag diskat och städat i hallen. Nu har Marcus precis kommit hem, så nu ska vi spela Mario. Puss o hej så länge.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ledig torsdag gjorde att jag kunde följa med till Stockholm som sällskapsdam. Mysigt att göra något annat en kväll. ...

I helgen som var var det dags igen. Vi styrde kosan mot Västerås och hade en riktig dunderhelg. Vi möttes av gröna gräsmattor och solsken. När vi kom ner lämnade vi av Altay och checkade in på hotellet där vi chillade en stund innan vi begav oss ...

Plötsligt händer det. Plötsligt kom jag på att jag skulle blogga och då gäller det att passa på. Det är ju något jag vill göra men jag glömmer helt enkelt bort det. Jag minns inte ens det senaste inlägget jag skrev men det var väl ett bra tag sen. ...

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...