Den har till stor del bestått av garderober. I lördags drog vi igång projektet med att fylla ut det tomrum som blev efter vi rev ut dom gamla. Det blev en snabb vända till Karl Hedin för material och sen drog vi igång. Såga skiva att lägga i hålet, bygga ihop garderoberna, tvätta lite tak, måla lite tak, flytta garderober hit och flytta lite dit.

I lördags kväll stod dom där. Tre stora pjäser. Och hade det bara varit att skruva ihop dom så vi ju varit klara där. Men eftersom det är ungefär 30 cm kvar ville vi bygga in garderoberna med täcksidor, en på varje sida för att kunna öppna dörrarna helt. Och det var väl egentligen det vi var mest nervösa över.

Men efter lite huvudbry, hjälp från Börje, massa mätning, sågning och skruvning fick vi till det.

Alltså vad bra det blev. Bättre än vi kunnat föreställa oss! Det ser ju ut som att garderober och täcksidan för alltid har hängt ihop. Vi är inga snickare men hittills har vi löst mycket mer än vi någonsin kunnat tro. High five!

Idag ska vi förhoppningvis få hjälp att såga den andra täcksidan. Den behöver kapas av 1,3 centimeter på längden, 2,37 meter. Det känns lite vågat att göra det på frihand?

Förutom projekt garderob hade vi igår besök av pappa och Anki. Pappa kom hem till Sverige en snabbis så att han och Anki kom hit och hälsade på var väldigt kul! Det kändes lite ovant att se honom, och det var ju inte så längesen sist. Men då i ett annat land.

Igår kväll hade vi Börje och Pernilla över på fika. Vi hade bakat en sockerkaka tills papp och Anki kom, och den blev så stor så vi passade på att bjuda fler på fika.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ledig torsdag gjorde att jag kunde följa med till Stockholm som sällskapsdam. Mysigt att göra något annat en kväll. ...

I helgen som var var det dags igen. Vi styrde kosan mot Västerås och hade en riktig dunderhelg. Vi möttes av gröna gräsmattor och solsken. När vi kom ner lämnade vi av Altay och checkade in på hotellet där vi chillade en stund innan vi begav oss ...

Plötsligt händer det. Plötsligt kom jag på att jag skulle blogga och då gäller det att passa på. Det är ju något jag vill göra men jag glömmer helt enkelt bort det. Jag minns inte ens det senaste inlägget jag skrev men det var väl ett bra tag sen. ...

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...