Snart börjar den här jobbdagen att lida mot sitt slut. Idag hoppas jag att fredagsfeelingen snart kommer krypande och det där pirret över att det är helg infinner sig. Ännu en vecka ensam har avverkats och jag ser verkligen framemot att han kommer hem idag. Att få spendera en helg tillsammans med honom. Jag har börjat bli så van att vara ensam att det känns ovant att han ska vara här. Men jag ser så otroligt mycket framemot det. För den här veckan har det varit riktigt trist att vara själv. Tomt, tråkigt och saknaden gör mig påmind allt oftare. 

Det är tur att jag har Keaton, familj och roliga kollegor som ändå gör att dagarna rullar på. Och framförallt att det finns telefon och Snapchat så man inte glömmer bort hur flygaren ser ut och låter.

Eftersom fritid är någonting jag haft mycket av har jag också tränat en del. Tre pass har det blivit den här veckan och det känns riktigt skönt i kroppen. Styrka, styrka och igår promenad och löpning. 

Mycket fritid har också inneburit en hel del soffhäng med den här krabaten: 

Nu kör vi sista timmarna och sen checkar vi ut för helg. Då blir det chark, rödpang och pussar i massor.