Just nu är jag inne i en period där det mesta känns taggande och som ett äventyr. Jag är taggad på att inte veta hur framtiden kommer se ut om ett halvår, ett år. Jag kanske kommer få äta upp det, men det känns som att saker och ting kommer att se annorlunda ut inom kort. Det liksom känns som att saker och ting är i startgroparna och bara väntar på att explodera och sätta igång. 

Jag är taggad på den här semestern. Att bara få vara och samla energi. Riktigt få suga in kraft och kärlek från våra familjer. Sen, när semestern är slut och vi vänder tillbaka till V-ås. Då hoppas jag att jag kommer vara lika taggad som jag är nu på att bara kötta. Jag är taggad på mycket träning, tyngre träning än nu. Våren och försommaren har varit magisk med många cykelturer och långa promenader. Det känns som att det har lagt grunden för bra rutiner och för ett behov som kroppen nu har. Den måste träna och röra på sig, annars blir jag rastlös och får en dålig känsla. Det behovet vill jag tillgodose med rolig och utvecklande träning. Det bästa av allt, det är att Marcus också är taggad på det här. Jag ser framemot att VI får komma igång ordentligt. 

Under slutet av sommaren kommer också en rekryteringsprocess att dra igång gällande ett jobb som jag ska söka. Ett jobb som jag så gärna vill ha!! Jag blir lite nervös över att bara tänka på det, så jag kommer nog inte skriva om det mer än såhär. 

Jag ber till högre makter att den här sommaren och hösten kommer att bli precis, exakt lika bra som jag önskar. Jag önskar att de arbete som har och som kommer att läggas ner kommer att löna sig. Over and out, nu kör vi. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ledig torsdag gjorde att jag kunde följa med till Stockholm som sällskapsdam. Mysigt att göra något annat en kväll. ...

I helgen som var var det dags igen. Vi styrde kosan mot Västerås och hade en riktig dunderhelg. Vi möttes av gröna gräsmattor och solsken. När vi kom ner lämnade vi av Altay och checkade in på hotellet där vi chillade en stund innan vi begav oss ...

Plötsligt händer det. Plötsligt kom jag på att jag skulle blogga och då gäller det att passa på. Det är ju något jag vill göra men jag glömmer helt enkelt bort det. Jag minns inte ens det senaste inlägget jag skrev men det var väl ett bra tag sen. ...

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...