Just nu håller på vi att köra upp dom första grejerna till Sveg. Bilen är fylld till bredden med kartonger och en tv. Jag har sagt det förut men jag säger det igen. Det är tur att vi har en stor bil!

Vi velade länge och väl när vi skulle åka upp med dom första grejerna. Om vi ens skulle köra en extra gång. Men igår bestämde vi att vi passar på att kör upp lite grejer. Det kommer vara nog med grejer som ska tas med när det riktiga lasset går ändå. När vi kommer fram väntar middag i Härjis och sen blir det nog inte nå mer gjort idag. Imorgon ska vi eventuellt kolla in lägenheten. Sen drar vi troligen tillbaka till Västerås senare på eftermiddagen. Det är inte riktigt bestämt än.

Jag har en förmåga att bara köra på. Tuta och köra, och kanske inte tänka så mycket. Först senare. Ibland har jag till och med medvetet valt att göra saker för att känslor och tankar inte ska komma fram. En period lyssnade jag konstant på poddar eller musik för jag ville inte att det skulle vara tyst omkring mig. För då kan ju tankar och känslor smyga fram. Varför jag mådde dåligt vet jag inte, men så gjorde jag. Det var det bättre att trycka undan allting kör köra på ett tag till. ”Sånt där kan jag ta itu med sen”.

För några dagar sen blev det så att känslorna ramlade över kanten igen. Och nu på grund av den stundande framtiden. Sen vi fick beskedet om att Marcus fick jobbet har det varit glädjehopp, skratt och nemas problemas. ”Vi klarar allt och det kommer bli så jäkla bra det här!” Den inställningen finns kvar, och likaså glädjen. Men får några dagar sen kom en typ av sorg fram som jag inte riktigt har förstått innan.

Vi flyttade till Västerås 2016. Vi gjorde det tillsammans och byggde upp allting från noll. Vi köpte lägenhet och möbler. Skaffade jobb och vänner. Skapade rutiner och hittade ”våra ställen”. Vi har gjort mycket men har ändå så mycket kvar att testa. Jag känner att vi inte är klara i Västerås än. Men nu får vi inte så mycket mer tid. För nu ska han flytta, och sen även jag förhoppningsvis. Det känns så konstigt att vi ska lämna en stad och en vardag för ett nytt liv.

Vi kommer knappt hinna säga hejdå till Västerås tillsammans. Marcus jobbar väldigt mycket ända in i kaklet tills han slutar. Han ska dessutom hinna plugga massor. Det kommer liksom inte finnas tid att säga hejdå till Västerås och att göra allting ”en sista gång”. Vi kommer med största sannolikhet inte hinna gå en sista promenad på Björnö. Vi kanske redan har gått vår sista fältetrunda. Det är med sorg i hjärtat jag skriver detta och tårarna ligger ibland på kanten för att skvalpa över.

Jag är glad över allt det som händer. Alla nya äventyr som väntar. Det är inte det. Det känns om att avslutet kom lite för hastigt och lite för fort.

Idag är det torsdag och det betyder snart, snart helg! Snart ledig helg dessutom. Vår torsdag började med en efterlängtad sovmorgon, tillsammans dessutom. Det har varit några tidiga mornar nu, så det var skönt att få sova ut ordentligt.

Jag gick upp och bakade pannkaksmuffins. Såg ett recept och var tvungen att prova. Smakade fint! Pannkaka är aldrig fel.

Sen tog vi en promenad och pratade om allt mellan himmel och jord. Värmen var brutal så svetten rann från pannan när vi kom in. Medans vi ändå var svettiga flyttade vi lite möbler. Imorgon ska dom dra om elen i vår lägenhet. Så vi har flyttat om så dom kommer åt uttagen och så.

Jag tog sen en dusch och fixade mig. Marcus gjorde sig också klar och åkte sen till jobbet. Och jag drog strax efter. Och nu sitter jag här. Om några timmar får jag gå hem. Då ska vi fixa det sista inför imorgon. Eller jag ska det, Marcus kommer nog plugga så mycket han bara orkar ikväll.

Halloj alla! Det här blir en sammanfattning av igår och idag. Igår måndag jobbade jag först till 16:30. Jag åkte hem och städade en del. Jag hade också fått paket och min puls gick upp några slag när jag såg var det var. Dom första två böckerna inför plugget. Jag blev rätt taggad också så jag bläddrade lite i dom på en gång... Sen käkade jag nudlar till middag i min ensamhet innan jag fixade mig och inväntade Marcus som slutade 19. Då gjorde han sig klar lite snabbt och sen drog vi iväg till stan där vi gick på bio. Lejonkungen :D

Somsagt, Lejonkungen. Jag är inte en av dom som är uppväxt med att ha sett den 150 miljoner gånger som 99% av alla andra 90-talister. Jag tror att jag har sett den två gånger och första gången var fleeera år sedan. Jag visste därför inte riktigt vad som väntade. Jag mindes inte ett skvatt om filmen, förutom att jag känner till Timon och Pumba, haha. Filmen var iallafall sjukt bra. Jag satt som klistrad hela filmen. Men jag kan för mitt liv inte förstå hur barn vågade kollade på den när den kom, jag och Marcus hoppade till en gång och var nervösa massor av gånger. Men fantastisk film och så bra gjord. Jag rekommenderar ALLA att se den. 

Efter bion var det kväll och vi åkte förbi Ica innan vi sen åkte hem och sussade. Och så var den dagen slut. 

Idag tisdag var det dags för jobb igen. Vi hade APM som start på dagen. Vi hade besök av brottsofferjouren som berättade om sin verksamhet. Efter det hade inte chefen så mycket att berätta så hon bestämde att vi skulle gå och fika i stället. Mycket uppskattat initiativ. Jag åt morotskaka och drack en smoothie. Eller rättare sagt, jag åt en halv morotskaka. Den var så stor, men så god. 

Efter vi hade fikat klart blev det långlunch. Jag passade på att uträtta lite ärenden. Jag var på Åhlens och handlade till Viola och sen var jag på HM för att kolla på träningst-shirts. Jag hittade ingen som föll mig i smaken, men jag hittade något annat. Spana in det här setet. Jag föll som en fura. Himla mysigt och snyggt. Jag hittade först tröjan, och blev kär i den. Sen hittade jag byxorna och tillsammans. M-M-M. Jag ska mysa runt i det här i höst. 

Sen blev det back to work där jag köttade på fram till halv sex då jag åkte hem. Hemma har jag slappat, gått en skön promenad i skogen och pratat med mamma och lillebror. Jag berättade för lillebror att Marcus ska flytta hem och att jag ska vara mycket i Sveg i höst. Om han blev glad? Han körde några glädjedanser och sa att det här var dom bästa nyheterna han hade hört. Marcus slutar 23 så nu ska jag första roa mig medan jag inväntar honom och sen sussa-time. Puss å hej till vi hörs nästa gång. 

Idag är det nästintill så att det behövs tandpetare för att hålla ögonen öppna. En orolig natt har gjort sitt. Det är typiskt att när man ska upp tidigt så vaknar man mitt i natten utan anledning. När klockan ringde kände jag mig pigg, men den känslan försvann rätt snabbt.

Ja, som ni kanske förstår så är det jobb som gäller idag, fram till 15 ungefär. Då kommer det med största sannolikhet bli en tupplur för både mig och Marcus. Vad kvällen sen kommer erbjuda vet jag inte. Vi ska nog inte göra något särskilt. Marcus ska plugga en del och jag får väl roa mig med något annat helt enkelt.

Ha en fin söndag!

I rubriken har ni det som vi huvudsakligen har gjort idag. Vi hade var första lediga dag tillsammans på ett tag, och nu kommer det dröja ett tag tills nästa gång. Vår morgon började lugnt med sovmorgon till 10. Vi fixade i ordning oss och åkte ner på stan. Då hade klockan blivit lunchtid. Så vi åt lunch på Café Gränden som det heter. Vi åt bakad potatis, jag med skagenröra och Marcus med kyckling.

Efter lunch knatade vi till målet vi hade med dagen. En affär med Apple-grejer. Vi har i någon dag pratat mycket om hur det ska bli när vi båda ska plugga och allt. Marcus har fått en del av det material han ska läsa igenom innan prov och sen jobb, och det är sjukt mycket. Jag behöver en dator när jag ska vara både i Växjö och hemma. I nuläget har vi en dator som funkar bra och en som funkar mindre bra. Den som funkar mindre bra är från typ 2007, så är väl inte så konstigt kanske... Iallafall. Vi kände att ska vi köpa en dator så ska vi göra det nu. Så vi slog till. Jag hade dessutom studentrabatt på den. Yeey.

Nöjda och glada åkte vi hem igen. Jag hade hemskt ont i magen så jag vilade ett tag medan Marcus startade upp datorn. Efter det åkte vi och typ veckohandlade. Planen för kvällen var sen att åka och kolla på bio, men klockan tickade på lite för snabbt. Så det blev hemmamys. Vi lagade typ kinesisk snabbmat, haha. Marcus hade sett en video på en maträtt med ris, ägg, lök och soja som han ville laga. Så det blev middagen idag.

Väldigt enkelt och väldigt gott! Så skönt med mat som tar mindre än en halvtimme att laga. Nu har vi precis kollat klart på en film, En gång i Phuket, och ätit lite chips och choklad.

Snart ska vi kojsa. Jag är ledig imorgon men Marcus börjar tidigt, så han vill väl försöka sova några timmar iallafall.

Halloj igen!

Jag tänkte säga att det har inte hänt så mycket sen sist, men det är klart att det har det. Dagarna består numera av att hjärnan går på högvarv. Det är mycket som händer och som ska planeras. Jag har sökt flera jobb, Marcus har nästan blivit med lägenhet i Sveg. Vi diskuterar och klurar mycket på hur vi ska göra med bil, pengar och boende. Ja, herregud. Hur det kan bli. Tillsammans med detta så hänger massor av känslor i luften. Dock sa Marcus någonting klokt igår. Han sa att det kommer ju inte bli "på riktigt" och tufft fören efter jul. Innan dess så kommer vi ändå kunna träffas rätt mycket. Det gjordes att allting kändes bättre, och inte lika abrupt.

Idag jobbar jag dag. Jag sov oroligt inatt vilket gör att mina ögon är väldigt tunga och svider idag. Det ska bli skönt att sluta tidigt.

Ja men mer än så hade jag väl egentligen inte att säga. Så jag tackar för mig så länge. På återseende.

I flera nätter har det sista jag tänkt på innan jag somnat varit på det. Jag har tänkt på hur jag reagerar när jag får veta det. Vad dina föräldrar kommer säga när du ringer dom och berättar. Hur jag ska säga grattis flera gånger om.

Inatt när jag somnar vet jag allt det här. Idag fick Marcus veta att han fick det jobbet han har sökt. Han ska få leva sin dröm och jobba som pilot. Han fick jobbet!! Kvällen har bestått av floder med tårar, kramar och glada telefonsamtal. Wow. Vem kunde tro att den här veckan skulle starta så här bra?

Just nu är allting mest chockartat. Det är ren glädje blandat med skräck. Han kommer att flytta ifrån mig. Det handlar redan om längtan och sorg. Förväntan och separationsångest. Alla känslor åker just nu runt runt. Men det får vara så. Det får vara jobbigt för det kommer gå bra och det kommer vara värt det. Det kommer bli bra det här. Grattis igen älskling, du är grym och du är så himla värd det här <3