Igår måndag var det dags för oss att ta flyget för att åka till storstädernas storstad, New York. Vi klev upp tidigt, jag tror att vi hade klockan på 04:50. Då var man mer död än levande. Vi rafsade ihop det sista och gick ner till våra taxis, och sen drog vi iväg till flygplatsen.

Väl framme på flygplatsen visade det sig att vi hade missat att planet skulle gå en timme senare än vad vi trodde. Så vi behövde verkligen inte stressa. Vi åt frukost och bara satt och väntade. Men tillslut blev det äntligen dags att boarda. Jag satt mittemellan Amanda och Marcus, och vi alla var rätt så trötta så vi vilade på en gång. Jag kände sig lite piggare först när vi började flyga över New York. Till och från under resan så var det turbulent. Trots att det mest var roligt så var det ändå skönt att komma ner på backen igen.

Efter att ha hämtat väskor så började nästa resa. Den mot hotellet. Och då var jag för andra gången den här semestern övertygad om att jag skulle dö. Vi åkte med en chaufför som körde som att bilen var stulen och att han hade tio poliser och två helikoptrar bakom sig. Det korsades filer hej vilt, det tutades och gasades och bromsades om vartannat. Jag som inte brukar bry mig speciellt mycket om hur andra kör, försökte bromsa flera gånger under den 45 min långa färden. Tack och lov rullade vi in vid hotellet helskinnade.

Vi lämnade direkt in våra väskor och gick för att äta lunch. Efter lunchen hade vi fått våra rum så vi tog en titt på dom och chillade lite. Sen började nästa projekt. Att ta sig till den hockeyarena som vi skulle kolla på hockey på. Att kolla på hockey är den enda grejen vi hade förbockat innan. Arenan ligger nästan vid flygplatsen så det var bara att börja. Men den här gången gick vi först i typ 45 min och sen åkte vi kollektivt. Det fanns en hel del att kolla på längs vägen.

Sen var vi plötsligt framme. Vi köpte friterad kyckling och pommes till middag och gick sen till våra platser. Och arenan sen då. WOW. Den var ju något större än Moras arena. Det var så högt och så jäääkla många plaster och rader. Jag försökte knäppa kort men det är svårt att på ner det på bild.

Jag tyckte att det här var en sjukt rolig grej att ha varit med om. Även om det inte var någon vidare match så, då hemmalaget fick stordäng. Men det var ändå en härlig känsla, och det var som på film. Amerikanare som skrek bakom en. En gubbe som gick och sålde sockervadd och popcorn till alla på läktarn. Och en kameraman som filmade publiken massor av gånger. Precis så som jag trodde och framförallt hoppades på.

När domaren blåste för sista gången gick vi ut och åkte sen hemåt igen. Då vart det en lite kortare promenad, men det fanns ändå mycket att knäppa kort på.

New York so far då. Det känns som att vara med i en film. Det är enooorma skyskrapor överallt. Det går inte att ta in, att det är hus. Det är sjukt. Och allting här är verkligen på sitt sätt och väldigt extremt. Det är otroligt häftigt att få se och uppleva allting, men man blir också trött. Det är mycket intryck och mycket ljud hela tiden. Vi bor vid Times Square och här sover inte staden en blund. Det är ett under att vi kunde sova ostört.

Idag, tisdag, har vi verkligen gjort New York. Vi har gått i Central Park, varit på 9/11 museet och varit på Apple Store. Men mer om det i ett annat inlägg. Nu ska vi sova. Imorgon tror jag att det blir shopping på agendan. Puss och hej från mej.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ledig torsdag gjorde att jag kunde följa med till Stockholm som sällskapsdam. Mysigt att göra något annat en kväll. ...

I helgen som var var det dags igen. Vi styrde kosan mot Västerås och hade en riktig dunderhelg. Vi möttes av gröna gräsmattor och solsken. När vi kom ner lämnade vi av Altay och checkade in på hotellet där vi chillade en stund innan vi begav oss ...

Plötsligt händer det. Plötsligt kom jag på att jag skulle blogga och då gäller det att passa på. Det är ju något jag vill göra men jag glömmer helt enkelt bort det. Jag minns inte ens det senaste inlägget jag skrev men det var väl ett bra tag sen. ...

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...