On the road again. Nu är den här smekmånaden slut och imorgon är det tillbaka till jobb och en annan verklighet som man nästan glömt bort under dom här veckorna. Utbildningstiden har varit helt magisk och den kunde verkligen inte ha kommit lägligare. Den har gjort att jag och Marcus har haft möjlighet att pussla ihop våra liv rätt bra.

Men från och med idag börjar särbolivet på riktigt. Han har sitt jobb i Sveg och jag mitt i Västerås. Vi kommer ha två lägenheten och vi kommer äta middag 37 mil ifrån varandra. Jag hoppas att det här är under en väldigt begränsad tid. Jag går sönder av tanken på att sitta i Västerås själv, speciellt nu under december när man som allra mest vill vara med dom närmaste tätt omkring sig.

Första veckan i Västerås blir som en mjukstart. I eftermiddag kommer jag att hänga med Denice. Hon ska hämta mig i Avesta och sen ska vi göra lite ärenden i Västerås. Efter det åker vi till Norberg där jag ska sova hos henne. Imorgon har vi heldags APM och sen onsdag och torsdag jobbar jag nätter. Det var min vecka i korta drag. Förutom det ska jag väl försöka fylla tiden med något annat? Packa någon låda, träna. Det kommer också att bli mycket dötid i soffan, det är jag övertygad om.

Jag tror att det var allt för idag. En inblick från en vardag som inte känns jätteupplyftande just nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ledig torsdag gjorde att jag kunde följa med till Stockholm som sällskapsdam. Mysigt att göra något annat en kväll. ...

I helgen som var var det dags igen. Vi styrde kosan mot Västerås och hade en riktig dunderhelg. Vi möttes av gröna gräsmattor och solsken. När vi kom ner lämnade vi av Altay och checkade in på hotellet där vi chillade en stund innan vi begav oss ...

Plötsligt händer det. Plötsligt kom jag på att jag skulle blogga och då gäller det att passa på. Det är ju något jag vill göra men jag glömmer helt enkelt bort det. Jag minns inte ens det senaste inlägget jag skrev men det var väl ett bra tag sen. ...

En solig morgon på väg till jobb på annan ort. Vi fick göra en räddningsinsats av vår bro som höll på att rasa när snön smälte. Det var längesen jag kände sån stress som när vi hörde att spikarna centimeter för centimeter drogs ut från hus...

Och en god frukostmacka åts i solskenet långt inne, borta från kylan. ...