Hur sjukt är inte det? En liten ynka vecka tills tomten kommer och knackar på dörren. Det är inte klokt, va fort tiden har gått.

Vässan bjuder inte på särskilt mycket julstämning. Igår regnade det, alltså ööösregnade. Så ingen snö någonstans. Vi har inte julpyntat någonting i lägenheten så man får inte speciellt mycket julstämning där heller. Det är mina kalendrar och inslagna paket isåfall.

Nu låter jag jättebitter här, haha. Det är jag inte. Snart får jag åka upp till Sveg och jag hoppas verkligen att snön ligger kvar där tills jag kommer.

Idag iallafall är det jobb på schemat. Några timmar i Vässan och sen ska jag åka till Norberg för att ha julfika och möte där. Sen ska jag åka hem och då är jobbdagen slut. Påväg hem ska jag stanna till på Erikslund men sen blir det raka spåret hem igen. Det var min dag och mina tankar. Hoppas ni alla får en fin tisdag.

Nu får det snart vara jul så jag får träffa dom här två. Nu är jag trött på att vara själv. Jag vill ha någon här att kolla på julkalendern och dricka glögg med. Och jag vill ha Keaton liggandes halvt på mig i soffan. SAKNAD.

Hej från en ensamvarg denna lördag. Den här helgen kom väldigt välkommet. Det känns som att veckan har gått i ett och att jag knappt varit hemma. Så en ledig helg nu satt väldigt fint.

Det roligaste den här veckan var helt klart julbordet i torsdags. En roligt kväll tillsammans med bästa kollegorna. Jag jobbade till 16, fixade mig snabbt och sen möttes några av oss upp på Pitchers. Efter 1,5 timme där gick vi vidare till där julbordet var. Det blev en kväll med god mat och dricka, mycket snack och skratt. Min kväll slutade vid 22 då jag tog bussen hem.

Det var den enda bilden jag tog under kvällen. Bjussar på en bild från förra året.

I fredags klev jag upp tidigt, tidigt för att jobba. Det var ändå helt okej. Vi tände ljus, åt lussekatter och kollade på lucia på tv. Dagen gick fort och vid tre tog jag helt. Då hämtade jag åt lite paket och sen ringde jag till pappa för att gratta och välkomna honom hem <3

På kvällen gjorde jag inte mycket. Åt stekta tortillabröd till middag och sen spelade jag schack på datorn, haha.

Idag ställde jag inte klocka utan sov ut ordentligt. Jag vaknade strax före nio. Sen jag vaknade har jag tagit det väldigt soft. Det var en sån dag idag. Kollat på en film, youtube och spelat. Sen har jag också dammsugit och tvättat lite. Och ätit pasta med lövbiff och grädde till middag. Mycket mumsigt.

Ikväll har jag också slagit in paket och kollat på en film. Nu ska jag nog starta en diskmaskin och sen blir det nog sussa. Så trött!

Som utlovat. Wow. Jag tänkte skriva lite och lägga upp bilder på vad jag gjort i Sveg. Det var ju ett tag sen nu känns det som, även om det bara gått några dagar. Jag kom ju som sagt dit på onsdag kväll. Det blev en pizza i Ljusdal och sen åkte jag buss sista biten till Sveg. Allt gick som det skulle. Fantatiskt. 

På torsdagen var planen att kolla när Marcus spelade curlingmatch. Verkligheten blev att jag hoppade in i laget Marcus skulle möta. Så jag spelade också curlingmatch. Det var fantatiskt roligt att köra igen. Det var flera år sen sist. Men oj vad mycket man hade tappat gällande balansen. Jag fick åka och spänna mig nästan hela tiden för att hålla mig på benen. Jag hoppas att det blir fler curlingmatcher framöver. 

Jag har också varit på dejt med dom här grabbarna. 

Sen har det varit julpyssel för hela slanten. Vi har klätt granen, bakat pepparkakor och gjort pepparkakshus. Vi har julpyntat, bakat och sen har en Nisse flyttat in hos oss. 

Såhär på kvällskvisten hoppar jag in och säger HEJ! Det var inte igår. Och inte i förrgår. Man skulle kunna tro att jag haft fullt upp. Det har jag inte. Eller inte hela tiden iallafall. Energin har helt enkelt lagts på annat. Och det är väl okej, såhär i juletider?

Jag kom tillbaka till Vässan igår förmiddag. Sen dess har det gått i ett, och kommer göra det ett tag till. Jobba, jobba, jobba. Imorgon blir jag kvar på stan efter jobbet. Och sen ska det hem, sovas och sen dadaaa: Jobba. Men va tusen. Jag har haft världens mysigaste dagar i Sveg och nu kommer helt enkelt konsekvenserna.

Ett inlägg om hur jag haft det i Sveg kommer imorgon, det måste jag se till. Puss och hej sålänge!

Tjoho! Det är lyxigt att gå på helg redan på en onsdag. Jag har haft fredag i kroppen hela dagen idag. Nästan så att jag har önskat folk trevlig helg.

Långledig innebär tripp till Sveg. Jag har verkligen längtat tills den här helgen. Mest av allt för att jag ska få pussa på Marcus. Men också för att nu kunna baka pepparkakshus med junior, träffa Keaton (åhh, vad jag saknar honom) och bara ha fina människor omkring mig.

I skrivande stund sitter jag på tåget på väg mot Ljusdal där jag ska byta till buss mot Sveg. Om allt går som det ska. Jag hoppas på det.

Jag hade inte mycket mer än så att komma med egentligen. Jag bjuder på en bild från dom vyer Marcus har numera. Wow.

En vecka som börjar med ledig dag är en bra vecka. Speciellt när den dagen innehåller strålande sol. Äntligen fick jag ut och lapa rejält med D-vitamin. Vid halv elva i förmiddags gav jag mig iväg. Med en bra podd i öronen så kändes livet bara väldigt bra. Jag knatade den rundan jag ofta cyklar sommartid. Det måste vara bland Västerås vackraste platser. Hästar, ängar och grusvägar. Jag bara njöt. Förutom när jag halkade några gånger och fick göra några snygga ninja-moves för att rädda situationen.

Ja, ni ser ju vilket paradis. Jag gjorde en liten extra avstickare så att det stod att jag gått 10 km på klockan. Det kändes bra i hjärtat. När jag kom in var jag varm i ansiktet av solens strålar. Åh, tänk till våren när man börjar få fräknar. Mmm, det är bra tider.

Iallafall. Hemma igen åt jag lax och broccoli till lunch och sen kollade jag lite youtube under en filt för att få tillbaka normal temp igen. Jag har också slagit i några paket och tvättat några maskiner. Nu på kvällskvisten har jag fixat matlådor till min tvådagars-jobbvecka. Det är fortfarande några timmar kvar på det här dygnet. Jag tror jag ska börja packa lite. Jag åker till Sveg på onsdag, vilket jag nog inte har sagt? Sen får vi se vad kvällen bjuder på. Hörs hej!

Min bästa vän är en vän som är en sån där typiskt bra person som man inte behöver prata med varje dag, för man vet att när man träffas igen så är allting precis som vanligt och ingenting känns krystat eller konstigt. En vän som man vet har ens rygg och som man har så himla kul med när man väl träffas. Min bästa vän heter Karin förresten. 

Vi har hängt ihop sedan kanske fyran? Kanske femman? Jag vet inte riktigt när vi började att hänga. Men sen hamnade vi i högstadiet tillsammans. Jag minns att vi båda blev megabesvikna över att vi hade hamnat i en sån dålig klass, haha. Det visade sig tillslut att det blev hur bra som helst. Genom åren har vi gått igenom en hel del ihop. Allt från att spana in skid-killarna när vi gick i sjuan till att tillsammans slita vårt hår under gymnasiets lektioner. 

Sen jag flyttade till Västerås har våra träffar inte blivit alltför ofta, men när vi väl har setts, oj vad kul det har varit. Och jag ser verkligen framemot att börja umgås igen ordentligt när jag också kommer till Sveg. Jag har redan tänkt ut att jag och Marcus ska följa med henne och Jens på skoterutflykter, att vi ska kolla på Bonde söker fru tillsammans och att vi ska träna MRL ihop varje måndag. Sen ska Keaton och Selma bli lika bra vänner som vi är. Det har vi bestämt, det är bara dom två som inte har fattat det än. 

Hur som helst, den här tjejen är jag väldigt glad över att ha i mitt liv. Kärlek till henne! <3 

28 dec 2010

Var då inte det lättaste att välja en här,för jag har så otroligt fina och underbara vänner,hela bunten men om jag måste välja så blir det Sara som är min närmsta,eller vad man säger!

Vi har inte kännt varandra så himla länge,typ 4 år,men under den tiden har vi kommit varandra väldigt nära,men är nog egentligen nu i 7-8:an som vi har kommit varandra så nära att man kan berätta vad som helst,för Sara vet saker om mig som inte en enda människa på hela jorden vet,eller ens kunnat ana!

Sara är den jag pratar med när jag är pratsjuk,den jag skrattar med när jag är lycklig och den jag gråter med när allt känns åt helvete!

Och på dom här 4 åren så har vi ju hunnit med att fixa en massa minnen,bra,dåliga,"seriösa",roliga,tokiga,läskiga!Listan skulle bli lång om jag skulle rabbla upp allihopa,så struntar i det!

Men en sak är då säker!

Jag älskar dig Sara Östling!